Varla Villaförenings yttrande över
Kungsbackas förslag till ny översiktsplan
för Kungsbacka kommun.
Inledning
Vi anser att
förslaget tar upp många väsentliga frågor för att utveckla Kungsbacka kommun
på ett bra sätt.
Vi har en del synpunkter på bl a hållbar utveckling,
infrastruktur och kommunikationer som vi framför nedan.
Av särskild
betydelse för vårt område blir den Fördjupade Översiktsplanen för Kungsbacka
Stad när den blir färdig.
Infrastruktur,
kollektivtrafik och buller
Västkustbanan
Planen bygger på att
järnvägen genom Kungsbacka utgör grunden för utbyggnaden av bostäder och
verksamhetsområden.
Bortsett från Kungsbacka stad utgör Anneberg och Åsa
utvecklingsorter längs järnvägen.
Vi menar att även Frillesås på längre sikt
kan bli en utvecklad utvecklingsort med stationsläge.
Spåren
Göteborg-Kungsbacka är under vissa tider utnyttjade till max kapacitet med
nuvarande signalsystem.
Förslag om fyra spår till Kungsbacka har diskuterats
under 25 år i olika utredningar.
Så vitt vi vet har trots detta inga
markreservationer gjorts för en sådan utbyggnad.
Det kan innebära att
bostäder och andra verksamheter finns, kommit till och kommer till som kan
innebära onödiga problem för en fyrspårsdragning. Inte heller kan vi se att
kommunen hittills varit politiskt aktiv i denna fråga till skillnad från
andra kommuner i Halland när det gällt lokala stationslägen.
Vi ser heller
inget aktivt samarbete mellan Region Halland och Västra Götalandsregionen i
frågan.
Dock var kommunen aktiv när det gällde tillkomsten av Åsa station.
Västkustbanan Göteborg-Malmö är dessutom enkelspårig till ca 11 procent och
dubbelspår hela vägen planeras bli klara 2029.
Det blir då rimligt att fler
snabbtåg Göteborg-Malmö-Köpenhamn trafikerar banan med den kapacitetsbrist
som finns på sträckan Göteborg-Kungsbacka. Dessutom finns en önskan att
godstrafiken bör minska på E 6an och gå med järnväg istället.
En intressant
läsning är Trafikverkets slutrapport 2013-06-13 ”Åtgärdsval Västkuststråket
Göteborg-Malmö”. Vi väntar på den nya Åtgärdsvalsstudien.
Spårbunden trafik
Göteborg-Särö-Kungsbacka
Redan tidigare finns ett markerat område öster om väg 158 för spårtrafik.
Nu
utökas i ÖP:n markreservationen ända ned till söder om Kungsbacka stad.
Det
ger då viktigt underlag för framtida detaljplaner och bygglov inom markerat
område.
Vi tycker att det är en bra reservation för en långsiktig planering.
Redan 2006 gjorde Banverket i samverkan med Västra Götalandsregionen, GR och
Göteborgs stadsbyggnadskontor en studie kallad ”Idéstudie
- Spår 2050”. Många deltog i arbetet bl a i workshops.
I denna studie föreslogs bl a en komplett ny bana med dubbelspår från
Göteborg via Särö till Kungsbacka:
”En ny Kungsbackapendel eller
snabbspårväg utmed Särövägen medger tillväxt av tätorter utmed kusten samt
nya stationer vid målpunkter i Göteborg.”
Syftet var att fortsätta diskussionerna men det verkar inte ha skett i
någon större utsträckning.
Här behövs en samverkan med Göteborgs Stad. Vi väntar på Trafikverkets
Åtgärdsvalsstudie.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken i Kungsbacka saknar tvärförbindelser. Det innebär t ex att
de som bor i Kolla och har sin arbetsplats förlagd till exempel i Onsala tar
bilen.
Med buss tar det kanske en timme att ta sig till jobbet med byten och
max 15 minuter med bilen.
För att bedöma ett sådant behov behöver resandet
kartläggas mellan kommunens olika delar samt till och från kommunen och dess
delar.
Kommunens resvaneundersökning 2017 är intressant och utgör en grund
men kan utvidgas.
Buller
Järnvägen och fordonstrafiken åstadkommer buller.
Trafiken på E 6 utanför
Varla ha t ex ökat från 13 000 per dygn 1985 till 41 000 per dygn 2006 samt
till 64 000 per dygn i juni 2020 trots pågående pandemi.
År 2006 var andelen
tung trafik 19 procent. Den har sannolikt större andel idag. Även inom
tätortsområden på andra håll finns en bullerproblematik.
Vid planeringen
måste hänsyn tas till bullerfrågan på ett bättre sätt än idag.
Kommunen
behöver även engagera sig i bullerfrågor där kommunen inte är huvudman.
Detta gäller också i utvecklingsorterna.
Bostadsbebyggelse
Planen beskriver väl hur utvecklingsorterna prioriteras.
Behovet av villabebyggelse är stort i Kungsbacka. Här är det viktigt att
denna bebyggelse sker på ett sådant sätt att det i första hand finns en
närhet till utevecklingsorterna eller som vi hellre kallar serviceorter.
Det
ger möjlighet till att ordna kollektivtrafik. Vidare måste det undvikas i
möjligaste mån att bygga på odlingsbar jordbruksmark. I framtiden blir det
säkert mer intressant med s k Kommersiell Stadsodling som finns t ex i Malmö
eller Andelsjordbruk.
Båda dessa former är mycket vanligare i flera
europeiska länder än i Sverige. I Kungsbacka finns föreningsodlingar men
dessa ska inte jämföras med Kommersiell Stadsodling.
En sådan behöver anges i en detaljplan.
Blandstaden, en
beskrivning hämtad från Boverket:
Blandstaden beskrivs som komplex till
utformning och innehåll med en tät men fattbar bebyggelsestruktur vilken
anses ge närhet mellan verksamheter och människor, kontinuerliga upplevelser
och händelser i rummet och ett omväxlande och rörligt folkliv som vi
förknippar med begreppet stad.
Blandstaden anses också ge en socialt och
mångfaldig boendemiljö och ett minskat resande, varför den framhålls som
planeringsmål i många kommunala plandokument.
En avgörande kvalitet i
blandstaden är att den är befolkad hela dygnet och därigenom ger
förutsättningar för ökad säkerhet och trygghet.
Detta ska också kunna gälla utvecklingsorterna i möjligaste mån.
I
blandstaden skall det även finnas utrymme för en grön infrastruktur som bl a
medverkar till ett aktivt friluftsliv.
Det kan vara intressant
att studera projektet Tamarinden i Örebro. En stadsdel för 200 bostäder,
förskola, lokaler och fina utemiljöer. Byggnaderna är i trä. Lokalproducerad
energi ska göra stadsdelen nästan självförsörjande.
Näringsliv och verksamhetsområden
Ett starkt näringsliv med framgångsrika
företag är en förutsättning för både kommunens och regionens utveckling.
Kungsbacka kommuns arbete med näringslivsfrågor är därför av strategisk
betydelse.
Det är därför viktigt att kunna erbjuda platser för
nyetableringar och skapa förutsättningar för kommunens innevånare att starta
företag.
Detta ger ett varierat utbud av arbetstillfällen som i viss
utsträckning kan minska pendlingen från kommunen. I Kungsbacka finns ett
rikt utbud av handelsföretag och det är i och för sig bra. Vi behöver dock
en mer diversifierad arbetsmarknad bl a med industrijobb.
Många
företag kan finnas bland bostadsbebyggelsen. Däremot behövs mark för t ex
tillverkningsindustri och andra företag som alstrar mycket
fordonstransporter.
I planen är enligt vår mening långsiktigt för få områden
utpekade som verksamhetsområden. Kungsbacka har tyvärr de senaste åren i
flera fall inte kunnat erbjuda intresserade företag en etablering.
Hållbarhetsbedömning
Vi har gått igenom beskrivningen av FN:s Agenda 30 och har vissa synpunkter
på vad som står i planen.
Mål 6 - Rent vatten och sanitet
Bedömning:
Översiktsplanen bidrar till att målet Rent vatten och sanitet uppnås.
Vi menar att det krävs lokala och/eller regionala åtgärdsprogram för att
uppnå målet. Bl a finns möjligheten till lokalt omhändertagande av
dagvatten, LOD, genom att t ex
ta vara på regnvattnet (typ stenkistor för att fylla på grundvattennivåerna)
och inte låta så stora mängder gå direkt ner i dagvattnet.
En idé, som vi
har funderat på länge, är att anlägga kanaler i ett nytt bostadsområde som
Kungsgärdet, ett bra sätt att reglera Kungsbackaån och samtidigt skapa en
spännande stadsbild.
Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och
infrastruktur
Bedömning:
Översiktsplanen bidrar till att målet Hållbar industri, innovationer och
infrastruktur uppnås.
Vi menar att detta gäller under förutsättning att det är hållbara
verksamheter som etablerar sig här och att de som arbetar där har tillgång
till kollektivtrafik.
Mål 11 - Hållbara städer och samhällen
Bedömning:
Översiktsplanen bidrar till att målet Hållbara städer och samhällen uppnås.
Detta under förutsättning att det finns en tydlig handlingsplan för en
hållbar stadsutveckling.
Mål 12 -
Hållbar konsumtion och produktion
Bedömning:
Översiktsplanen påverkar endast marginellt att målet Hållbar konsumtion och
produktion uppnås.
Vi menar att Kungsbacka stad idag präglas av handel som knappast kan
betraktas som hållbar, med stort inslag av import från bl a Asien. En hel
del händer dock när det gäller denna fråga.
Utveckling av lantbruksföretagen
bör ske mot ekologisk produktion som kan bidra till lokal och ekologisk
konsumtion av livsmedel och jordbruksmarken bör inte exploateras för
byggnation.
Mål 13 - Bekämpa klimatförändringar
Bedömning:
Översiktsplanen bidrar till att målet Bekämpa klimatförändringarna uppnås.
Möjligen på denna nivå. I FÖP måste det däremot framgå tydligt hur man vill
medverka till en klimatanpassad infrastruktur, t ex med fossilfri
kollektivtrafik och laddplatser för elfordon. Trafiken måste ställas om till
fossilfri så snart detta är möjligt. Även våra stadsnära naturområden som
Varlaskogen bör bevaras som gröna lungor som kan
”suga upp” koldioxid.
Mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald.
Bedömning:
Översiktsplanen bidrar till att målet Ekosystem och biologisk mångfald
uppnås.
Vi menar att detta gäller under förutsättning att
jordbruket ställer om till ekologisk odling och djurhantering. Hallands län
är femte sämsta i Sverige.
2020-08-30
Varla Villaförenings styrelses arbetsgrupp.
E-post:
styrelsen@varlavilla.se
